IF Lund Kyokushin Opening Ceremony, 8th of March 2008

I attended the opening of Lund’s new Dojo while there I conducted two lessons. I would like to thank the students for looking after my family and me during my visit and wish them all the best in their new dojo. I am looking forward to my next visit. Back up

A letter from IF Lund Kyokushin founder, 8th of March 2008

Startskottet för klubben var då en student i Lund bestämde sig för att han ville träna kyokushin. Ingen klubb fanns i Skåne och han var själv ograderad. Kristian Banck tog saken i egna händer: registrerade en förening, bokade en gymnastiksal och satte upp posters om att en ny klubb satt igång. Sedan några år bor Kristian i Sundsvall - Mattias Präntare tog i februari 2008 kontakt med honom via mail för att berätta att klubben nu skaffat en egen dojo. Här är Kristians svar:

Osu!

Det stämmer att jag sprang den första lilla etappen på kyokushin-stafetten i Lund!

Det verkar som du varit desto uthålligare! Jag har hört talas om att ni byggt Dojo, mycket roligt att höra!

Jag ser fram emot att få komma och träna med er när tillfälle bjuds! För 3 veckor sedan föddes min andra son, den äldsta är 1,5 år, så det blir mycket med det jordiska den närmsta tiden. Jag bor i Sundsvall sedan augusti 2006, men om det dyker upp någon vettig möjlighet till fast jobb i Skåne, så hoppas jag på en flytt söderöver.

Jag skickade in registreringen av Lunds Karate Kyokushinkai till skatteverket våren 2001, och det som inspirerade mig att göra detta, att försöka dra igång en kyokushinklubb, var just Shihan Howard Collins. Det var boken ”the Absolute Karate” som inspirerade mig att dra igång ett försök att hitta personer som skulle kunna (och vilja!) bi lda en kyokushinklubb.

”Karate has become very physical over the past decade, we have neglected many things, the moral aspects, discipline, respect, honor, manners those things that help make karate. Ki and tanden, because they are abstract are also ignored, anything that is to difficult to understand is pushed to the side, in favour of the easy way out. This book is not about how to be a black belt or what techniques you need to know for the next grade, it’s about Kyokushin Karate the style I practice and the way I see it.”

(Shihan Collins, 1995)

Jag satt hemma på det lilla studentrummet på kämnärsvägen och läste Howard Collins bok. Teknikerna i boken tränade jag i en undanskymd del av st Hans. I närheten av den där soptippen som luktar rök, om du vet var jag menar. En grusväg som är lite perifer. Där gick jag fram och tillbaka och kämpade på med en massa jobbiga kombinationer, en väldig massa sparkar naturligtvis, eftersom jag tycker det är roligt och jobbigt att sparka. En av morgnarna kom det en polisbil åkande förbi, lite tidigare hade en äldre man med en träningsjacka med Lundapolisentryck och två dobermannhundar i koppel  passerat,
en äldre polis alltså. Jag hade nog verkat rätt skum och han hade väl ringt sina kollegor.

Den incidenten fick mig att känna mig som en ensam galning vilket ju inte var så trevligt, men boken hade fött en längtan efter något som var större och bättre än mig själv, och det ända sättet för mig att söka efter det, var att träna de tekniker som Shihan Collins beskrev i boken, att träna kyokushin, helt enkelt.  Att Lund saknade en kyokushinklubb var i det läget ett i det närmaste plågsamt faktum.

Nu finns det en dojo för Karate -do Kyokushinkai! Ni har gjort och gör en fantastisk insats, för Kyokushin, jag hoppas att ni belönas rikligt med horder av nybörjare! :-)

Lycka till och keep going strong!

OSU!

/Kristian

Ps. Framför ett särskilt tack å mina och klubbens vägnar, till Shihan Howard Collins,
för den inspiration som blev startskottet för klubben. Back up